Livet Enligt Idas

I have loved to the point of madness; that which is called madness, that which to me, is the only sensible way to love.

- Francoise Sagan 

Jag har kommit fram till följande idag:
- Franska är det överlägset vackraste språket att sjunga på. Alltså fransk r'n'b och hiphop är ett av jordens under. Helt otroligt vilken musik det där landet kan leverera! Love it.
- Nu är det 12 dagar kvar tills vi springer ut ur Blackebergs Gymnasium! Oh may gowd.
- Jag har koll på det mesta och känner mig glad! :)

Igår åkte jag alltså in till stan en liten runda för att titta på skor. På tunnelbanan på väg till T-centralen så hände en otrolig och väldigt rolig sak. Snett framför mig sitter en man som jag känner igen, jag börjar genast fundera på vem det skulle kunna vara.  Och helt otroligt nog, så är det en pilbågsskytte-instruktör från hotellet i Italien som jag vid ett flertal tillfällen har besökt med min familj och släkt. Riva del Sole heter hotellet, ett underbart ställe som jag har många fina minnen ifrån. Det var ju dock helt otroligt att han, som har gett mig pilbågsskytte lektioner i Italien för flera år sedan, satt där framför mig på tunnelbanan i Stockholm. What are the odds?? Killen är alltså italienare, observera faktum. Jag förstod det knappt själv, så jag bestämde mig för att skicka ett sms till mamma och meddela saken (som för att bevisa det för mig själv). Det roliga var detta: Min telefon (som så många andras) är inställd på T9. När jag då skulle skriva "Riva del Sole" beslutade sig min mobil för att istället skriva "Riva del Rolf". Min skrattattack som blev reaktionen på detta var fan inte att leka med. Jag trodde seriöst att jag skulle tuppa av, från ansträngningen av att försöka dölja och kväva denna skrattattack. Det var typ det roligaste jag har läst på länge. Jag skrattar högt nu framför datorn, bara jag tänker på det.

Så från och med nu kallas Riva del Sole, för Riva del Rolf.

I brist på självdisciplin så hamnade jag än en gång framför bloggen. Det var ju mindre bra... Men mitt i allt rabblande av italienska glosor, verbformer och grammatiska regler beslutade jag mig för att vädra hjärnan lite och tänka på annat. Skriva en rad eller två. Det jag har kvar att göra i skolan som är större uppgifter är följande: Italienska skriftligt och muntligt prov och sen den förbannade filosofi uppgiften. Eftersom Stolpen satte stopp för sadist-Rickards planer på en bamse-avslutnings inlämning så slapp vi den! Tur det, för jag vet inte om jag orkat göra den...
Nu känns det alltså att det verkligen börjar närma sig slutet. Eller snarare början, en början på livet? För att låta riktigt klyschig....
Blir nog en liten runda på stan idag innan Tess middag för att inhandla nya skor. Som jag egentligen inte alls har råd med. Men jag måste ju ha nya skor?!
Tack för mig.

Det här blir ju tydligen bara bättre och bättre. Nu när jag kikar in på partiets hemsida ser jag att det minsann inte bara var partiledaren som kom på besök, utan även någon liten vän till honom som också jobbar för partiet. Mår dåligt på riktigt. Det här känns ju jättebra verkligen..

Idag är hela Sverige ledigt känns det som. Jag undrar om detta även gäller i tunnelbanan, dvs. att det är helgtider som gäller idag? Hoppas inte, för att ta sig från Gärdet på en röd dag kan resultera i långa väntetider...

Igår var jag hemma från jobbet vid kvart i ett. Lite slitsamt, men det var kul som bara den igår! Massor att göra och roligt sällskap. Gästerna var varierande, men det får man väl räkna med... Ovanligt mycket snobberi dock, inte alls särskilt välkommet. Vid sista sittningen kom det in ett stort gäng med killar, och en av dem kändes väldigt bekant. På ett dåligt sätt, och jag försökte verkligen komma på vem det kunde vara... Till slut så hjälpte min kollega mig och vi kom på att det var det där monstret till människa som är partiledare för Sverigedemokraterna! Helt otroligt, och jag var inte helt förberedd på min reaktion heller. Jag blev så grymt illa berörd. Jag blev arg, ledsen, förbannad och tog så otroligt illa vid mig att jag bara ville gå därifrån. Tanken på att jag under flera timmar serverat och passat upp på en invandrarfientlig rasist fick mig att må illa. Det får mig att må dåligt bara att tänka på det. Det roliga är, han (och även hans sällskap på 5 killar) var väldigt nöjda med maten, det smakade otroligt bra tydligen. Inget märkvärdigt där. Men jag undrar hur han skulle reagera om han visste att de som lagat hans mat består av en irakier och en italienare? Hur ställer han sig till frågan? Det skulle jag bra gärna vilja veta.

Regeringen vill nu införa elitklasser på högstadiet. Nej nej nej nej nej nej nej.... och åter NEJ! Hallå?! Hör ni inte själva hur j*vla dumt det låter? Det spelar ingen roll vilka argument ni kör med; de smartare eleverna ska få en större chans att utvecklas, de som har svårare för teoretiska ämnen ska kunna ha ett lugnare tempo... Det spelar ingen roll! Jag vill fan inte leva i ett samhälle där vi bedömmer hur smarta, dumma eller hur mycket potential våra barn har. Inför ni elitklasser ska jag ockupera varenda jävla högstadieskola tills systemet tas bort igen.

Idag ville jag köra på lite somriga kläder, vilket ledde till att jag frös hela dagen, men det var det allt värt för att få känna sig lite somrig - ÄNTLIGEN! Kjol och linne sprang jag runt i när jag glassade (literally) med Sophie, gick på Pernillas dansuppvisning och åt middag med mamma. Nu är jag hemma, en lördagkväll, och pluggar... Det var ett tag sen jag var hemma en lördag. Känns lite konstigt... och ensamt.... Det ryktas förresten om att det är Eurovision ikväll? Är det bara jag som inte bryr mig ett sk*t om den där tävlingen. Det har ju spårat en del med alla 345 länder som är med nu, och alla...låtar...låter...likadant... Det var bättre förr! Tacka vet jag ABBA. Eller hur mormor? Dig saknar jag förresten väldigt mycket! När kommer du till Stockholm igen?

...var en väldigt händelserik dag. Jag åkte till Sturegallerian och fixade det sista med mina studentskor, sen promenerade jag upp till Hötorget och köpte en latte och sen minsann, så promenerade jag hela vägen till Slussen *stolt*. På vägen dit såg jag den galna kristna tanten som går runt och frälser folk jaga tre fjortisar! Det var galet kul, jag skrattade gott för mig själv. Over and out.

Imorgon är jag ledig, därför kan jag vara uppe sent idag... Att sitta uppe sent medför ett visst tänkande på en massa seriösa saker. Jag är trött på att tänka... Kan inte saker bara vara enkla och okomplicerade någon gång? Jag har inte varit en av dom som inte vetat vad jag ska göra av allting. Nu är jag det.

Idag är jag ledig! Skönt skönt, och ett perfekt tillfälle att plugga ikapp lite... En omåttlig trötthet tar tag i mig och jag orkar inte börja plugga just nu... Så därför slår jag på TV:n istället och får fram en Oprah re-run. Och vem gästar programmet om inte hunden Dominic och hans ägarinna. Dominic är en vinthund (som jag tror att de heter) och han är minsann inte vilken hund som helst! Han har nämligen bara två vänsterben. Alltså inga ben alls på höger sida av kroppen! Helt galet. In kommer hunden på scenen och skuttar runt på två vänsterben, det ser minst sagt väldigt märkligt ut. Men duktig var han, Dominic såg minsann inte alls störd ut över sin smått besvärliga situation. Snacka om att göra det bästa av situationen. Jösses...

Kolla på klippet här:

www.youtube.com/watch?v=ZRBWHBkAKww

... kommer ingen vart. Min studiemotivation som jag hade när jag skrev förra inlägget är nu som bortblåst och jag känner inte att jag kommer någon vart överhuvudtaget. Det hjälper inte direkt att jag har ett tangentbord som knappt vill fungera. Frustration.

Skåda berget med facklitteratur! Vilken lycka, vilken spänning... Bilden är väldigt talande: Såhär kommer jag sitta resten av denna dag, hela morgondagen (min lediga dag) och hela torsdagen efter skolan. Så kommer jag sitta alla lediga timmar de närmsta dagarna, och även en del av veckorna, innan studenten för att strukturerat ta mig igenom följande meny; arbete om islamofobi i Sverige, inläsning av analysmetoder inför litteraturvetenskapsprovet, projektarbetsopponering, fördjupningsarbete i filosofi och slutprov i italienska. Känns också som det här bara är början på det roliga? Filosofi-Lars har en massa bra planer för vår klass känns det som... Dessutom så är mina tankar hela tiden någon helt annanstans, yet again... Men det känns ändå helt ok. För värmen och solen gör mig glad! Med mera...

Nu är det maj! Underbart. I love it, snart är sommaren här ju! Känns det som iaf.... Jag slutade jobba för en timme sedan. Första två timmarna, mellan fem och sju, var det inte en enda gäst... På de timmarna hann min hjärna lägga av helt för dagen, så resten av kvällen var inte lite seg... Dessutom var mina tankar någon helt annanstans hela kvällen... Såg att jag egentligen skulle ha jobbat imorgon också!! Vad hände? Aja jag får helt enkelt hoppas på att jag inte måste jobba imorgon också. Då kommer jag bli redigt trött.

Igår var det mösspåtagning i skolan! Känns helt orealistiskt att det snart är slut på allting vad grundläggande skola och utbildning innebär... Jag fattar det inte! Men nu ska jag dricka te, sen måste jag försöka ta mig i säng tror jag... Imorgon är en ny dag.